Havsöringsfiske, en övning i tålamod.

I januari hann jag med några dagars havsöringsfiske i Skåne och med skapligt resultat. Sedan kom vintern.
Efter isen släppte sitt grepp har jag återigen tillbringat några helger i jakt på havsöring längs den skånska kusten.
Resultatet, i antal fångade fiskar, har varit minst sagt magert. Men upplevelsen att vara där ute, vid vattnet, när året skiftar mot vår och ljuset återvänder, är en obeskrivlig känsla. Trots tredubbla långkalsonger, fyragradigt vatten, stela fingrar och rinnande näsa så känns det som en fantastisk förmån. Att efter en hel dag av kast mot en avlägsen horisont äntligen få ett hugg, som man missar eftersom det är så oväntat, är ändå en glädje. Varje kast är en förhoppning, varje ny plats man kommer till ger oanade möjlighet. Man sträcker sig, med spö, lina och fluga, ut mot sommaren. Om en vecka fiskar jag i strömmande vatten med torrfluga för första gången i år. Nu är allt möjligt, en hel säsong som sträcker ut sig mot en avlägsen horisont. Det är vår.


Comments are closed.